en vit skepnad i natten
mina ögon har aldrig skådat en vackrare varelse
jag måste varit de svagas beskyddare i ett tidigare liv,
hur kan jag annars förtjäna det här?
Allt jag vill är att förenas med henne på ett frostigt vallmofält
där all värme vi har är varandras.
tiden är knapp
klappar ska kluras, blandskivor ska brännas, glögg ska värmas
och kommer verkligen tomten i år, han som har så fullt upp såhär års.
jag måste stanna upp mitt i julskyltningen,
dra på Lundells senaste å läsa en riktigt bra bok.
men ändå, någonstans djupt därinne vandrar tankarna,
vad önskar hon sig nudå, pepparkakor kanske man borde ha,
vilken blir årets julklappsskiva, å va gott det ska bli med lite must...
ja det är ändå något visst med den här månaden full av ljus och glitter.
mitt i allt detta föddes jag, och vem säger att jag själv inte står där en dag
iklädd full tomtemundering och skrockar för de små.
julen är full av kärlek, det gäller bara att hinna med att visa den.
pass på hörrni, nu är det bara tre ljus kvar.
livets b-sidor
formar nattens drömmar dagarnas människor,
eller är inte alla lika svaga för drömmar som jag?
drömmar skulle nog kunna jämföras med livets b-sidor.
de är ju inte på riktigt så de kan ju knappast ligga på framsidan,
åka upp i ett skyltfönster och tro att de är något mer än drömmar.
ändå är ju dessa b-sidor så fantastiska,
då de målas upp och formas kring det som är du.
och låt oss inte glömma att soundtracket till din b-sida sällan misslyckas
då dina drömmar kan alla dina top5-listor utantill.
hur många har inte vänt på vinylen och hört sånger
som varit vackrare än evigheten själv.... och bara vandrat rakt in.
om inte så slår jag ett slag för Yellow Ledbetter,
där har du en dröm som aldrig får ta slut.
i slutändan är nog en dröm exakt vad du vill att den ska vara,
en flykt, en strimma hopp, eller bara en promenad längs Abbey Road.
bara du själv sätter gränserna.
Dream on
sångerna som hon älskar
när hon lyssnar finns där bara hon och musiken.
allt annat stängs utanför, där finns inga krig eller hungersnöd.
"det sliter och drar i hjärtat" och jag kan med häpnad bara se på...
hon påminner mig om att som liten krypa ihop på golvet intill högtalarna
och låta varenda ton strömma igenom kroppen, falsk som trasig,
hon påminner mig om att höra Dylan för första gången,
och att påminna sig själv att andas imellan versraderna.
grabben växte upp och blev onödigt kritisk,
varför ifrågasätta något som kommer ifrån hjärtat.
musik behöver inte bevisa sin storhet, den bara finns där, den känner du....
om du bara lyssnar.
den första snön har fallit, musiken ligger tät i den varma lägenheten.
jag lyssnar på Skebokvarnsvägen för hon älskar den,
och jag tror att jag älskar den jag med.
"hälsningar från mig"
