bakgatorna

när hon lyssnar finns där bara hon och musiken.
allt annat stängs utanför, där finns inga krig eller hungersnöd.
"det sliter och drar i hjärtat" och jag kan med häpnad bara se på...

hon påminner mig om att som liten krypa ihop på golvet intill högtalarna
och låta varenda ton strömma igenom kroppen, falsk som trasig,

hon påminner mig om att höra Dylan för första gången,
och att påminna sig själv att andas imellan versraderna.

grabben växte upp och blev onödigt kritisk,
varför ifrågasätta något som kommer ifrån hjärtat.
musik behöver inte bevisa sin storhet, den bara finns där, den känner du....
om du bara lyssnar.


den första snön har fallit, musiken ligger tät i den varma lägenheten.
jag lyssnar på Skebokvarnsvägen för hon älskar den,
och jag tror att jag älskar den jag med.

"hälsningar från mig"