livets b-sidor
formar nattens drömmar dagarnas människor,
eller är inte alla lika svaga för drömmar som jag?
drömmar skulle nog kunna jämföras med livets b-sidor.
de är ju inte på riktigt så de kan ju knappast ligga på framsidan,
åka upp i ett skyltfönster och tro att de är något mer än drömmar.
ändå är ju dessa b-sidor så fantastiska,
då de målas upp och formas kring det som är du.
och låt oss inte glömma att soundtracket till din b-sida sällan misslyckas
då dina drömmar kan alla dina top5-listor utantill.
hur många har inte vänt på vinylen och hört sånger
som varit vackrare än evigheten själv.... och bara vandrat rakt in.
om inte så slår jag ett slag för Yellow Ledbetter,
där har du en dröm som aldrig får ta slut.
i slutändan är nog en dröm exakt vad du vill att den ska vara,
en flykt, en strimma hopp, eller bara en promenad längs Abbey Road.
bara du själv sätter gränserna.
Dream on
