vintergatan
soundtrack: Morrisey - First of the gang to die
När klockan ringer känns det fortfarande som mitt i natten
du febervarma flicka som ligger tätt intill
snälla hindra mig ifrån att åka, jag vill bara somna om i dina armar.
Utanför väntar kylan och mörkret, isande vindar som får huden att svida
för att sen inte kännas alls. Christer i musikhjälpen håller mig vaken
under bilresan genom natten.
Tänk vad radio kan vara underbart när vi kan hjälpa sjuka människor
på andra sidan jorden och som en liten klapp på axeln sedan få höra
våran favoritmusik direkt ut i etern.
Den isiga gatan utanför gnistrar i skimret av bilens lyktor,
inne i värmen sjunger Tom Waits "a christmas card from a hooker in Minneapolis"
och påminner om att julen är högst närvarande.
julen med all sin prakt, rykande het glögg, pepparkaksbak
och alla mysga kyssar under misteln... för oss som har tur vill säga.
det finns alltid dem som har det svårt, alltid dem som inte har någon att fira med
det finns alltid någon därute som behöver dig.
Jag vandrar genom Flens tystnad, bara jag och den knarrande snön under mina skor.
Vid det röda huset längs järnvägsspåret stannar jag till,
får ett infall att kasta en snöboll mot Berras fönster
bara för att jävlas, bara för att dela på en cigarett eller en flaska het glögg...
bara därför att.
Hemma på Sollidsvägen är allt sig likt,
mamma har hängt upp julstjärnor i alla fönster
de bleknar något i den stilla vaknande vinterdagen
livet börjar och slutar här och nu, tack till evigheten.
